"Mine lærere i gymnasiet sagde altid, at livet handler om at vælge, og så må man leve med konsekvenserne". Sådan indleder Marc Zangenberg sit professionsbachelorprojekt fra Læreruddannelsen Zahle ved UCC. Eller faktisk står der sådan: "Min lärare i gymnasiet sa alltid att livet handlar om val, och så får man leva med konsekvenserna"!

Skriven på svenska - grundkök i årskurs 7 på Kongevejens Skole

For projektbeskrivelsen er på svensk. Et letforståeligt svensk.  Den handler om 'maddannelse', og her bruger han det danske ord. På svensk hedder dannelse bildning.

"Även om denna uppsats är skriven på svenska är det några danska element i den," skriver Marc Zangenberg. Dels är det några begrepp som inte kunde översättas, men det är även vissa ord som jag valt att behålla på danska. Detta har jag gjort för att den svenska översättningen i dessa tillfällen inte är tillräckligt nyanserad".

De følgende ord er ikke skrevet på svensk og er i projektet angivet i kursiv: maddannelse, madkundskab, folkeskolen, god anderledeshed, sanslighed/sansbare, digterisk og ulækkert. Citater, elevsvar og undervisningsplanen er også på dansk.

Den empiriske del foregår i faget madkundskab i en 7.klasse på Kongevejens skole i Virum, hvor Marc Zangenberg var i praktik, og sammen med sine medpraktikanter arbejdede han ud fra fagets fjerde kompetenceområde, måltid og madkultur. De havde fokus på måltidssituationer fra det romersk-italienske, det persisk-indiske og det kinesiske køkken. I bachelorprojektet undersøger Zangenberg, hvordan man kan bruge måltidet i undervisningen i madkundskab. "Vi satte upp autentiska måltidsramar som representerade varje typ av kök och skulle fungera som ovana måltider för eleverna" skriver han. For at underøge, hvad det det betød for eleverne, kom problemformuleringen til at lyde sådan: "Hur kan man aktivt använda måltiden i undervisningen, vilken betydelse har det i förhållande till begreppet maddannelse och hur kan detta bidra till elevernas bildning i det senmoderna samhället?"

Zangenberg har observeret, og han har gennemført en spørgeskemaundersøgelse, som handler om elevernes oplevelser af de forskellige måltider. Selve undervisningsforløbet analyseres for "att visa syftet (formålet) med undervisningen och förklara de tankar jag företog mig i förbindelse med min praktik", skriver han.

"Med hjälp av Knud Illeris lärandetrekant och Helle Brønnum Carlsens bubbelmodell kommer jag gå in och analysera min egen praxis för att se hur den uppmuntrade till lärande och var det saknades. I förhållande till lärandetrekanten kommer jag att jämföra Illeris modell med Thomas Ziehes teori om dagens unga i det senmoderna samhället".

Valen blir fler och fler

Bachelorprojektets indledende sætning, om at livet handler om at vælge og om at leve med konsekvenserne, vender Marc Zangenberg ofte tilbage til, når han står i forskellige pressede situationer, og det er særdeles relevant at gøre, når man tænker på dagens danske folkeskole, fortæller han. "Valen blir fler och fler, och kommer allt längre ner i årskurserna. Om man inte vet konsekvenserna av de val man tar och inte heller vet vad man har lust till att välja kan skolgången bli en besvärlig process".

Og her kommer dannelsen, "bildningen", så ind i billedet, som en fundamental del af det, der skal præge hele skolen. "Elever i dagens samhälle är "frisatta" individer och står inför oändligt många val de kan och ska ta som i sin tur leder till elevens egen identitet. Skolans uppgift är här att hjälpa eleverna i att navigera runt i och lära sig att begrunda sina val. Denna uppsats kommer att överordnat ha bildningen som fokus och se på hur man kan stötta eleverna i deras val".

Att välja blir centralt i madkundskab

Når det gælder om at vælge, er madkundskab måske det mest konkrete fag, mener han. "Här kommer det relativt nya begreppet maddannelse in i bilden. Att välja blir centralt i madkundskab, eftersom ämnet innehåller flera element som alla ska ta ställning till varje dag. Allt från en kyldisk i affären med olika varianter av livsmedel, till hur vi ska tillbereda maten, och vem vi ska äta tillsammans med. I maddannelsen blir det faktum att vi ska våga välja satt på prov utifrån det ställningstagande vi ska göra".

I projektet ser Zangenberg på, hvordan måltidet kan bruges i forhold til det, der præger de valg, man tager, altså hvordan måltidet kan ses i relation til dannelsen. "Måltiden är ett central begrepp i maddannelsen och innehåller flera element som påverkar oss som människor. Genom alla tider har vi samlats kring mat och måltider och jag kommer in denna uppsats undersöka vilka potentialer måltiden har i förhållande till lärande och bildning, och hur man kan involvera detta i undervisningen", skriver han og stiller en række underspørgsmål for at tydeliggøre problemformuleringen:

• Hur förstår jag dagens elever i det senmoderna samhället?

• Vad innebär en måltid och vilka styrkor har det i undervisningen?

• Vilken relation har måltiden i förhållande till maddannelsen?

• Varför är måltiden relevant när man talar bildning?

• Hur kan man tillrättalägga undervisningen så att måltiden kan främja elevernas lärande?

"Mitt undervisningsförlopp består av fyra undervisningstillfällen i årskurs 7. Empirin är indelad i fem delar:

• Undervisningsaktivitet

• Vad gör eleven

• Kompetens-och färdighetsmål

• Lärandemål

• Evaluering.

Undervisningsförloppet är alltså utarbetat efter lärandemålstyrd undervisning, där utifrån ett par överordnade kompetens-och färdighetsmål har utformats till fyra-fem mål för lärande. Anledningen till att jag valt undervisningsförloppet som empiri är för att visa hur jag har planerat, samt vilka tankar som ligger bakom själva undervisningen. Det gör jag för att visa en lärandesyn som är relevant i förhållande till maddannelsen och bildningen".

Väljer jag att gå med, eller låter jag bli?

Genom nøje planlægning og viden om, hvordan madens og måltidets formsymboler påvirker vores oplevelser af måltidet, er det muligt at skabe et rum, som lægger op til at få nye erfaringer, siger Zangenberg i bachelorprojektets konklusioner. Måltidet specielle kraft kan bringe elever i situationer, hvor de tør prøve noget nyt. "Om man känner till formsymbolernas genomslagskraft är det möjligt att tillrättalägga undervisningen så att måltiden blir en del av elevernas lärande- och bildningsprocess. Jag har i min undersökning kommit fram till att om ramarna kring måltiden är tydliga och trygga, och om det är balans mellan det kända och okända kan måltiden vara ett rum där elever kan överskrida sig själva".

Det måltid, der gav det tydeligste resultat var det persisk-indiske, hvor elevernes reagerede meget forskelligt. Nogle elever blev begejstrede i den autentiske måltidssituation, selv om den var andeledes. Andre syntes, at det var ulækkert, fortæller han. "Detta jag kan konkludera utifrån att det är att det i viss mån lyckades mig att använda måltidssituationer i undervisningen som hade betydelse för elevers bildning i det senmoderna samhället. I förhållande till maddannelsen där det är centralt att våga välja, bidrar de ovana måltidssituationerna till att utmana detta - väljer jag att gå med, eller låter jag bli?

Då detta inte lyckades i full utsträckning har jag kommit fram till följande åtgärder nästa gång jag ska undervisa i grundkök:

• Göra ramarna för måltiden mer explicita - övergången från matlagning till måltid ska vara tydligare.

• Ömsesidig trygghet med eleverna - ska man arbeta med överskridande processer ska relationen lärare/elev och elev/elev vara trygg.

• Vara helt klar över vilka verksamhetsformer som är aktiva - i vilken ordning ska verksamhetsformerna komma för att försäkra lärande".

Måltiden i perspektiv till hela skolan

Den undersökning jag genomfört har bidragit till införsikt om måltidens många möjligheter och jag vill i detta avsnitt sätta måltiden i perspektiv till hela skolan. Först vill jag presentera ett nytt perspektiv till min egen skolgång. Då jag har vuxit upp i Sverige har min skollunch sett annorlunda ut jämfört med den traditionella danska matsäcken. Varje dag serverades jag en varmrätt och jag har, efter jag flyttat till Danmark, alltid promoverat för att den svenska skollunchen är bättre än den danska. När jag själv gick i skolan var jag måttligt förtjust i den maten vi fick serverad, och jag har hela tiden trott att det var varit p.g.a. matens kvalité. Efter denna undersökning har jag nu fått större insikt om maten och måltidens formsymboler tror jag istället att min måttliga förtjusning hade sin grund i måltidens avsändare. I min situation kom maten från ett stort industrikök som bara delvis lagade maten själva. Avsändaren var alltså allt för avlägsen för att uppleva någon form för trygghet. I jämförelse till min tid i förskolan, hade förskolan en egen kock som lagade maten och där var upplevelsen en helt annan. Kocken var thailändaren Vari, som var väldigt populär och omtyckt. Avsändaren var här tydlig och alla barn åt maten med stor glädje. För att citera min gamle far, så var det inga dagisbarn i Helsingborg som åt så pass kryddad mat som vi gjorde.

Med mina nya kunskaper om måltidens symboliska kraft menar jag att arbetet med måltiden borde spänna över hela skolan, och inte bara i madkundskabslokalen. Som kommande lärare i den danska folkeskolen kommer jag försöka etablera ett rum med tydliga och trygga ritualer omkring måltiden. Detta kommer förhoppningsvis avspeglas hos eleverna i form av trygghet, lust och lärande".

Se hele professionsbachelorprojektet til højre under EKSTRA: Måltid-Dannelse